Jordbrukarnas Föreningsblad 8 oktober 1966.

 

KR-gård i Myckelåsen levererar mjölk i tank.  

Förnöjsamt strövar djuren runt den Agerbergska gården i Myckelåsen, tar sig några munnar av det gröna betet, dricker några klunkar och vilar. John Agerberg, en i den nu ganska långa raden av KR-bönder i Jämtland, visar sin besättning om 65 djur. Hälften är mjölkkor och den andra delen är ungdjur. Besättningen består till största delen av SRB- och SLB-djur.

Mjölkavkastningen från de båda raserna är ungefär lika med något litet plus för låglandskorna, berättar Agerberg, men man måste ju också se på köttproduktionen och där är låglandsdjuren klart bättre. Jag är helt övertygad om att det är riktigt med de tunga raserna dels därför att köttproduktionens betydelse som komplement ökar och dels därför att dessa producerar en mindre fet mjölk men däremot stor mängd.

I ladugården finns det plats för 32 mjölkkor men utvecklingen går snabbt.  

– Jag skall öka ut till 40 kor, säger Agerberg. Det går genom att ta ungdjursutrymmena i anspråk. Ungdjuren skall jag sedan ha i en loge som lämpar sig väl för ändamålet. 

Det kan kanske anses som felaktig planering att efter så kort tid bygga ut. Men nu rör det sig främst om ett annat utnyttjande av befintliga utrymmen.  Jag tror dessutom inte att skadan är så stor. Vägen från en liten produktion till en mycket stor är i praktiken inte så lätt som den teoretiskt syns. Det är en enorm påkänning vid starten på maskiner, djur och framför allt på arbetskraft och ekonomi. Det är naturligtvis så att ju större företaget är desto svårare blir starten.

  Lär av andra

  Har du några råd att ge till dem som planerar utbyggnad?

– Ja i första hand bör man se sig om och studera hur de som redan har byggt har gjort. Deras erfarenhet är oändligt värdefull och man undviker genom att lära av andras misstag att själv göra felplaneringar. Själv begick jag det misstaget att inte åka ut och studera ladugårdar på andra håll och detta har satt sina spår.

För grovskörden är gården rustad med torrsilo och skulltork. För spannmålen har man även byggt silo.

­ Det är en behandling av kornet som tilltalar mig, säger Agerberg. Kornet krossas vid inläggningen i de båda bingarna som tillsammans rymmer 30 kubikmeter. Man är på det här sättet inte så känslig för vattenhalten vid tröskningen och korna äter det med god aptit.

Bra Höskörd

Skulltorken har plats för 50 ton och såväl den som silon är välfylld.

       Höskörden har blivit mycket god i år, någonting som Agerberg tillskriver  fullgödseln 14-14-14. Hissen används för urtagningen ur silon och skulltorken.

För mjölkhanterningen har Agerberg låtit inmontera en tank dit mjölken går från korna via rörmjölknings-anläggningen. Där hålls mjölken nerkyld på ett effektivt sätt och varje timme rörs den om. Vid leveransen tappas mjölken upp på flaskor. Av alla investeringar jag gjort tror jag att den här är den bästa. Jag behöver inte avbryta mjölkningen för att byta flaskor och det är hygieniskt. Visst känns det äventyrligt att ge sig in på så här stora investeringar i byggnader, maskiner, jord och djur och visst känns det motigt ibland med allt arbete och som i våras då jag hade otur med några kor, man jag ansåg det vara värt att försöka. Som jag hade det ansåg jag mig inte kunna fortsätta.

Tillbaka